Kostersektionen

K

Kosterbåtar är ursprungligen spetsgattade, långkölade allmogebåtar från Kosteröarna i norra Bohuslän. För att passa de blåsiga och grunda farvattnen kring Kosteröarna byggdes kostern bred och grundgående. Skrovformen fick utfallande sidor så att den fick en slank undervattenskropp i lätt väder, medan den stora bredden i däcksnivå gav god stabilitet och slutstyvhet vid hård vind. Kostrar är ungefär en tredjedel så breda som de är långa, vilket gör att de ser närmast cirkelformade ut jämfört med andra smäckrare båtar. Cirkelformen återkommer även i undervattenskroppen, som sedd från sidan inte får vara konkav någonstans.

Kostern användes ursprungligen för fiske och transporter. När tändkulemotorn kom vid sekelskiftet bytte fiskarna upp sig till motordrivna båtar och de seglande kosterbåtarna såldes billigt som nöjesbåtar. Kosterbåten, som vi kunna anse som typ för våra vestkustbåter, uppnår i ganska hög grad den egenskap, som vid dess konstruktion hava varit huvudsyftet, nemligen sjöduglighet.

Kostern som allmogebåt var klinkbyggd, det vill säga borden överlappade varandra. I dag finns det både kravellbyggda kostrar och kostrar med skrov av plast. Den ursprungliga riggen som var försedd med gaffelsegel och bogspröt har ersatts med en hög bermudarigg och den moderniserade kosterbåten fyller alla rimliga krav beträffande sjöduglighet, välsegling, bekvämlighet samt linjeskönhet.