Eskadersegling


Eskaderseglingen 2023

Det är fortfarande oklart om det bildades en eskader 2023, och i så fall, om den lyckades komma ända fram till Trosa!

Eskaderseglingen 2022

Eskaderchefsposten var vakant, med det blev ändå en eskader, om än inte så lång och inte så många båtar. Den stolta eskadern lämnade Lilla Skratten i rätt riktning – men nådde inte riktigt ända fram till Trosa!

Eskaderseglingen 2021

Loggat under Gäddiseskadern

Förra årets eskader räknade endast in fyra jakter som mest men i år kom vi att dubbla denna notering beroende lite på hur vi räknar…

Charlotta, Görans trevliga Enderleinare som han har haft i så många år nu, låg på svaj utanför Härsös bryggor när jag anlände på söndag eftermiddag med min Ninni. Nästa på tur att ansluta var Maggan med Sofie som hon har haft och seglat så länge jag minns, en Classic Invicta, finns det fler i Sverige? Kanske är Maggan den som i nuläget seglar mest av alla Gäddisarna? Skum med Chrille vid rodret var nästa i raden av eskaderdeltagare som anlände till Härsö. Skum är väl en av Gäddis äldsta jakter, byggd redan 1908 och mycket omtalad som spritsmugglare 1931, fast då var nog inte Chrille med…

Vi fyra ensamseglare med två hundar umgicks på bryggan och drog en och annan skröna för varandra i den stilla kvällen, och kanske en öl eller två. Mat är ju viktigt också, själv gjorde jag en god fisksoppa som sköljdes ner med lite vitt vin!

Måndagen randades och solen sken som vanligt från en nästan molnfri himmel så det blev både solkräm och hatt på från första stund. Skepparmötet beslutade att vi skulle segla åt nordost i den sydostliga vind som rådde och vi satte målet till Boskapsö nordost om Nämdö.

Alla lättade på förmiddagen och så gav vi oss ut på Ingarö-, Jungfru- och Nämdöfjärdarna. Några krysslag fick vi göra och så småningom nådde jag fram till Boskapsö där Skum redan varit inne i naturhamnen och konstaterade att det blåste och var lite trångt.

Vi konfererade och Sofie anslöt till mötet och beslutet blev istället att försöka med Melskären som ligger väster om Bullerö. Seglen var ju redan bärgade och motorn startad så vi motoriserade de två Nm som återstod, fast med en svag utombordare fick jag rulla ut focken för att hålla jämna steg med de andra. Sakta sökte vi oss in i viken och trängde oss in bland ett knippe motorbåtar, fick ganska bra klippor att gå iland på och så slog vi oss till ro.

Kort efter vi fått i oss landningswiskeyn så anländer Hasse med sin SK30 Deidre, han är inte Gäddismedlem men har varit med på eskadern i flera år nu, så det kanske är dags att han ansöker om medlemskap?

Nästa på tur in i viken är en R10 vid namn Aaworyn som hade tagit sig hela vägen upp från Limhamn för att vara med på eskadern, hmmm, nåja en eskader anordnad av SYS som startar på torsdag men varför inte haka på oss när han ändå var i faggorna. Skepparn heter Richard och besättningen fick stanna hemma i år då den blivit för gammal, Hector är en katt på 18 år…

Tyvärr överger oss Charlotta som fått motorkrångel och Göran meddelar att han kastar in handduken för i år.

Även denna kväll var trevlig och jag åt en rätt med kyckling, citron, honung och vitlök som sköljdes ner med mer vitt vin.

Tisdagen randades och redan tidigt hördes att vinden ökat i riggarna men vi låg hyfsat i lä för den nordostliga vinden bakom skären. Ett skepparmöte hölls som beslutade att vi skulle segla inåt skärgården och valet stod mellan Säck och Hemviken på Lådna. Hemviken vann då några av oss behövde proviantera under morgondagen!

En efter en lade jakterna ut och till sist var det bara jag kvar enligt den gamla devisen: ”Segla femtifemma, sist iväg, först hemma”.

Jag valde en lite annan väg än de övriga och kryssade upp på Gåskärsfjärden upp mot Sandön och Vindalsö där jag kunde skåla med min far vars aska ströddes där för många år sedan.

Efter cermonin satte jag av inåt och seglade i gamla emmavatten mellan Skarprunmarn och Eknö och vidare ut på Kanholmsfjärden. Långt ner i söder såg jag Aaworyn men inte övriga eskadern som förmodligen låg ännu längre söderut. Jag tvärade över ”Kanan” och seglade in mellan öarna för att få lite utmaning i seglingen mellan kobbar och skär.

När jag närmade mej Lådna i sunden mellan Lådnaön och Hjälmö kom Skum ikapp för motor och vi gjorde sällskap in i Hemviken. Väl inne där tog jag ner seglen och såg mej omkring, fler Gäddisbåtar: After Ski med Pia och Christian låg på svaj och inne vid land såg jag en M30 som var misstänkt lik Henriks nya grönvita Gurkan. Chrille gick iland vid en hög klippa och efter ett varv runt After Ski följde jag efter. Sedan droppade båtarna in vartefter och så anlände också Lyst med Lasse på kvällskvisten.

Bad och slappa stod nu på programmet och så småningom gjorde jag en middag bestående av stekta fläskkarrébitar och broccolibuketter indränkta i oystersås med ett par glas rött vin till. Nu började det kännas rättvist som Göran brukar säga!

Onsdagsmorgonens skepparmöte beslutade att nu eller aldrig blir det sillunch. Några av oss vandrade iväg till affären, Lådnamacken, och köpte glass och andra förnödenheter, bland annat världens dyraste solkräm…

Åter vid båtarna hade Maggan bestämt sig för att segla hemåt så vi vinkade av henne och kvar var bara fem gubbar! Potatis och ägg kokades och pilsner och brännvin lades på kylning. Vi klättrade iland allihop med respektives favoritsillar med tillbehör. Pia och Christian kom inroendes med jollen och var med, dock utan sill men med dryckjom.

Eftermiddagen blev stillsam med mera bad och ett antal gubbar slumrandes i respektive båt och därmed kan vi nog säga att eskadern avslutades och båtarna gav sig av under torsdagen på nya äventyr, men det är en helt annan historia…

t.f. Eskaderledare
Tor Hedvall

Eskaderseglingen 2020

Corona-haltande, dock seglande, eskader

Tre jakter samlades Söndagen den 12 Juli på Härsö detta coronadrabbade år 2020 för den sedvanliga eskadern mot Trosa. Flera hade anmält intresse men tänkte på att skydda sig själva och andra och valde därför att avstå.

Först på plats var Lyst, Lasse Nordlunds SK30 Sport (tillägget Sport är för den riggen som satt på är något större än regelriggen). Ombord huserade Nordlund själv och undertecknad som mönstrat på för tio dagars segling. Anledningen till att Ninni fick vila var min trasiga axel som också behövde vila, mer än vad som fungerar genom att segla solokvist på en SK55:a.

Nästa i tur var SK30 Deidre med SSKFs mångårige ordförande Hasse Samuelsson vid både roder och i byssan. Båda båtarna hade utgått från Brunnsviken på södra Ornö några timmar tidigare och fått en spännande väderlek på vägen; ömsom sol och stiltje, ömsom regn och hård vind från olika håll.

Senare, när vädret var fint igen, kom M30 Gun inglidande med sin engagerade kapten Erik Persson, inte direkt från Valdemarsvik men nästan … Efter sedvanlig förbrödring somnade vi sött i våra respektive kajutor.

Måndagen randades och väderutsikterna kollades; fint väder och lagom nordvästliga vindar så på skepparmötet beslutade vi att segla till Brunskär utanför Nämndö.

Under skepparmötet fick jag en inbjudan från en väninna på Norra Lövskäret – knappt fyra Nm bort – att stanna på en fika på vägen. Erbjudandet antogs och vid tolvtiden la vi till med alla tre båtarna vid Karins brygga. Vi fick fika och nybakat och umgicks ett par timmar. Lars fick i uppgift att föreviga vårt besök i deras gästbok, den vitmålade soptunnan som dekoreras av deras gäster. Fin tavla med tre siluetter av gästbåtarna.

Därefter satte vi segel igen och nu hade vinden vridit så vi fick kryss över Jungfrufjärden och sedan sträckbog upp mot Brunskär. Eskadern lade sedan till på en egen klippa och njöt av den ljumma kvällens solnedgång.

Tisdag morgon skulle vi gå till Guns Livs på Nämdö för att bunkra och sedan var den stora frågan vart vi skulle ställa kosan därefter. Jag fick en idé och ringde till Vindalsös scoutanläggning där goda vänner skötte om anläggningen under deras semester och visst fick vi ligga vid bryggan, inga scoutkårer var där på läger just nu.

Toppen, då var saken klar! Vi lättade och seglade in till Nämdö där vi bunkrade och passade på att besöka krogen för en välsmakande lunch.

Avgång mot Vindalsö efter en glass som dessert och så seglade vi upp mot Bullerö, vidare över Gråskärsfjärden och sedan angjorde vi Vindalsö från sydost. Rundade öns norra delar och seglade in i nordvästra fladen där våra värdar tog emot oss.

Bryggan är stor och som vågbrytare på utsidan låg en OMX 40 så vi låg fint i lä. Rödnäbba med Yvonne och Nisse Fergell anlände en stund efter oss och så var eskadern utökad till fyra båtar och sex personer.

På onsdagen gjorde vi en rundvandring på ön och jag drog en och annan anekdot om vad jag sett, förstått och upplevt under de fem decennium familjen haft stuga där.

Sedan blev det sillunch på stranden med nya rövarhistorier och en och annan visa…

Torsdagen seglade vi åt olika håll då vi hade andra äventyr som lockade och så ser vi fram mot en ny avslappnande eskader 2021.

t.f. Eskaderledare
Tor Hedvall

Eskaderseglingen 2019

Vi samlades som vanligt på Härsö: Lars Nordlund med Lyst, Tor med Ninni, Maggan med Sofie, Inger med Vindhäxan, Hasse och Gurkan med Deidre, Christian med LeMona, Fergells med Rödnäbba och Erik med Gun. Det blev en trevlig kväll på bryggan med mycket snack och skratt!

Måndag morgon var det skepparmöte klockan 9 och efter en del parlamenterande så beslutade vi oss för Munkholmen, öster om Björnö, hela 5,5 Nm från Härsö. Vid ett-tiden kastade sig ovädret över oss, några var redan på plats, andra anslöt under piskande regn och västliga kulingbyar.

Eskaderrådet sammanträdde tisdag morgon klockan 9 och nu beslutade vi oss för att korsa den stora Nämdöfjärden till Grönskärsfjärden, ett svindlande avstånd på cirka sju Nm.

Nytt skepparmöte på onsdagsmorgonen då vi beslutade att detta var ett utmärkt ställe för sillunch! Under kvällen fick vi larm från Lilla Skratten att en av bryggorna hade lossnat från sina fästen och låg i vinkel mot vad den skulle.

Efter torsdagens skepparmöte blev vi tre som seglade till Skratten för att hjälpa till med bryggorna men det är en helt annan historia! Årets Gäddiseskader går nog till historien som den kortaste någonsin!

t.f. Eskaderledare
Tor Hedvall

Eskaderseglingen 2018

Söndag 15:e juli och samling på Härsö: Tor i Ninni, Stene i Artemis II, Göran i Charlotta och Christian i Le Mona.

Måndag morgon hade vi skepparmöte och många förslag på första hamn, efter lite parlamenterande beslöt vi oss för att segla söderut till Brunnsviken på södra Ornö. Där finns ett litet varv där vi dels kunde tanka vatten och dels få landström till kylskåpen. Där anslöt Yvonne och Nils i Rödnäbba.

Vid skepparmötet på tisdagen beslutade vi oss för att gå till Sadelöga. Där samlades vi på en klippa och umgicks långt in på småtimmarna i den ljumma kvällen, mycket sol och bad blev det.

Onsdagen var dedikerad till sillunchen. Ytterligare två båtar anslöt, Leif i Irmelin och Christian och Pia i After Ski.

På torsdagens skepparmöte beslutade vi att det var dags att dra oss inåt civilisationen igen, så vi seglade till Napoleonviken på Ägnö.

På fredagen upplöstes eskadern. Därmed var årets eskader avslutad och den kommer nog att gå till historien som den soligaste och varmaste hittills!

t.f. Eskaderledare
Tor Hedvall

Eskaderseglingen 2017

Eskadern samlas den 16 juli för ett seriöst försök att uppnå Trosa, återigen med Tor Hedvall i Ninni som centrum.

Eskaderseglingen 2016

Vi som aldrig kommer till Trosa samlades runt Tor Hedvall på Härsö under söndagen den 17:e juli. På kvällen organiserades eskadern: Färden gick till Vildgrytan på Vindalsö, Västra Torsviken på Gällnö och vidare till Lådna med planerad natthamn i viken Norrgårdsön/Tjockholmen …

Eskaderseglingen 2015

Även i år bryter eskaderseglingen ut den 13:e juli. Som vanligt gäller samling för uppladdning och målsättning på Härsö. Eftersom inte heller eskadern 2014 nådde riktigt ända fram till Trosa är det kanske dags att sätta ett lämpligare mål? Med tanke på uppnådda natthamnar genom åren förefaller Ängskärseskadern vara ett gott val … glöm inte att ta med sill till den obligatoriska sillunchen. Väl mött!

Eskaderseglingen 2014

… förväntas genomföras den 13-18 juli. Samling på Härsö men målet för eskadern är ännu inte helt klart, en tanke är att den skulle kunna hinna ända till Trosa på den utmätta tiden. Packa med sillen till sillunchen. Väl mött!

Eskaderseglingen 2013

Som vanligt träffades vi på Härsö under söndagen den 14:e juli för avfärd dagen därpå. Med sikte på Trosa seglade Gäddiseskadern stolt ut från Härsö, via natthamnarna Grisselholmen och Ängskär till Paradiset, och nådde därmed inte riktigt ända fram. Det skulle till och med kunna tyckas att startpunkten Härsö var den natthamn som låg närmast Trosa … ett nytt försök planeras till nästa år!

Eskaderseglingen 2012

Gäddiseskadern “Hit-och-dit” pågick i år under vecka 28, en vecka tidigare än normalt. Vi samlades på Härsö söndagen 8 juli, 12 förväntansfulla seglare i 7 båtar, Yvonne och Nisse i Vinga, Göran i Charlotta, Lena och Stene i Sally, Rune i Rödnäbba, Erik i Gun, Margareta och vovven Nemo i Sofie och Lena, Britta, Björne och Janne i Vindöga.

På måndagen avseglade vi så och fick en frisk solig slör till Björnö, Skärgårdsstiftelsens fina reservat på Ingarö, där nu också Lasse Salomonsson i Mathilda anslöt. Där blev vi kvar till onsdag, främst pga den friska vinden som var lite för mycket framför allt för dem som var ensamma i båtarna. Vi blev nu istället guidade runt av vår ciceron och skärgårdskännare Rune som tycks ha varit på de flesta ställen och besitter stora kunskaper om Stockholms skärgård.

Onsdagen kom så med mojnande vind men tyvärr från fel håll dvs syd. Nu var det några som skulle söderut, Göran till Nynäs för att segla 5:a i regattan, Erik ner till Gryts skärgård och Nisse och Yvonne till sommarstället på Fiversätra, så det var bara att bita i det sura och dra på sig sjöstället. Nästa anhalt efter en uppfriskande kryss blev nu norra Fjärdlång där vi lyckades tråckla oss in tillsammans. En kommunikationsmiss gjorde att en av oss först inte hittade de andra, utan irrade planlöst sökande omkring på fjärden, men till sist var flocken samlad, och ordningen återställd igen.

I soligt väder men fortfarande frisk vind envist från sydkanten, avgick eskadern sedan till Björkskär, nv om Huvudskär ovanför Stabbo. Björskär är fantastiskt vackert, med utsikt i öster bort till Huvudskär och arkipelagen där. Några havsörnar seglade omkring och gjorde känslan av frihet och vild skärgård fullständig. Där låg vi nu helt ensamma i det vackra vädret och var sociala.

Margareta och Nemo lämnade oss nu och seglade hem. Göran gjorde en avstickare till Älvsnabben, övriga seglade vidare till Utö, Gruvbryggan, där Göran sedan åter anslöt. På Utö verkade det som om alla skärgårdens båtar hade samlats. Smockat! Vi fick dock ligga tillsammans igen. Nu var det också slut på det fina vädret. Surväder och regn, regn hela dygnet. På kvällen blev det så något av en avskedsfest på restaurang för dem som nu skulle lämna oss. Göran och Erik skulle vidare söderut, Britta, Lena och Björne tog waxholmsbåt hem. Natten kom sedan med årets värsta regnoväder, hela himlen öppnade sig och fullständigt dränkte båtarna.

Lördagen kom sedan med grant väder igen och fram för allt samma sydliga vind så den decimerade eskadern hade nu en fin segling upp till Fiversätra där vi hade knytis på resterna av mat och dryck hos Nisse och Yvonne i deras superfina sommarhus.

Söndagen mötte så åter med sol och frisk vind från syd och vi fick en kanonfin undanvindssegling ända upp till L:a Skratten där så 2012 års eskader upplöstes.

Eskaderseglingen 2011

2011 firades SSGs 100-årsjubileum så storslaget att ingen dokumentation bevarats. Ryktet säger att rutten inte ledde till Trosa!

Eskaderseglingen 2010

“Vi kom inte till Trosa i år heller (om det nu var någon som trodde det).”

Eskaderseglingen 2009

“Trot eller ej – vi kom inte till Trosa i år heller. Däremot fick vi några sköna dagar kring Ängskär/Demanskär i Bocköarkipelagen och en snabb resa tur & retur Björkskär. Traditionsenlig sillunch icke att förglömma.”

Eskaderseglingen 2008

14 yachter kom till starten. Vådlig färd både ut till Ängskär och in igen! Middag på Norrören, strax utanför Trosa.

Eskaderseglingen 2007

Efter fjolårets enorma framgång samlade årets eskader endast 9 yachter. Efter att ha uppnått Ängskär missades Trosa med en hårsmån, eftersom flottan låg inblåst i Bockösundet.

Eskaderseglingen 2006

En förstärkt flotta, detta år bestående av 12 båtar, lyckades med historiens mest framgångsrika eskadersegling och tvingades vända först i Nynäshamn !!!

Eskaderseglingen 2005

Måndagen den 25:e juli lämnade 10 båtar Lilla Skratten. “I vårt sökande efter Trosa for vi denna gång norrut …” Paradiset, Själbottna, Blidö och slutligen till ett sommarparadis 2nm N Furusund för en rejäl sillunch.

Eskaderseglingen 2004

Återigen ca 10 yachter som seglar mot Trosa via Lilla Skratten, Träskö Storö, Ängskär, Rödlöga, Norrpada, Brunskär och slutligen sillunch på Lådna.

Eskaderseglingen 2003

Den naturliga samlingsplatsen för en eskader är naturligtvis Lilla Skratten, och det naturliga målet är naturligtvis att komma till Trosa för att köpa glass. Tio yachtbesättningar ägnar första dagen åt sedvanliga förberedelser, där ångesten sakta övergår i munterhet. Med fokus på Trosa seglar sedan eskadern till Kyrkogårdsön, Håtö Svansar, Ängsö, Storskäret, Ut-Fredel och Brunskär, där det ställs till med sillunch.